Prey – Michael Crichton | Recension

Omslaget till boken Prey av Michael Crichton

Technothrillerns okrönte kung Michael Crichton (1942-2008) har skrivit flertalet verk som baseras på samma premiss: ny teknologisk landvinning får katastrofala konsekvenser när den hamnar i människans händer och börjar exploateras. Vi fick se det i Jurassic Park (1990) där en excentrisk entreprenör återskapade dinosaurier med hjälp av genteknik i ett slags Kolmårdens djurpark deluxe varpå allt barkade åt helvete. Vi fick också se det i Westworld (1973) där robotar på en interaktiv nöjespark med westerntema löpte amok.

Även Prey från 2002 (boken heter Rovdjur i svensk översättning) baseras på denna premiss. Denna gång är det nanoteknologin som utgör det stora hotet när den hamnar i människans giriga och kapitalistiska klor. Bokens huvudperson Jack Forman är en arbetslös programmerare som övergått till att vara heltidspappa. Den ena vardagssysslan avlöser den andra, men han tycker det är rätt trevligt: han tar hand om barnen och köper bordstabletter i affärer, han kan allt om alla blöjmärken, han lagar mat och tvättar. Hans fru Julia är högt uppsatt chef på företaget Xymos som utvecklar mikrorobotar med nanoteknik. Deras förhållande har börjat knaka i fogarna sedan Julia blivit allt mer frånvarande i vardagen och börjar bete sig märkligt när hon till slut kommer hem från jobbet sent på kvällarna. Andra märkliga saker börjar också hända: Jack undersöker sin sons trasiga MP3-spelare och upptäcker att minneskretsarna oförklarligt har vittrat sönder. Julia börjar bete sig agg ressivt och Jack upptäcker att det sitter någon svåridentifierad passagerare i hennes bil när hon kör från hemmet. När Jacks tidigare arbetsgivare erbjuder honom en konsulttjänst på Xymos utvecklingscentrum accepterar han erbjudandet. Hans syster Ellen får ta hand om barnen medan Jack flygs ut till anläggningen i Nevadaöknen med helikopter. Och där händer det riktigt konstiga saker.

Prey är en klassisk Crichtonhistoria fullpackad med spänning. Den ena twisten avlöser den andra och det blir aldrig tråkigt. Och naturligtvis är hela historien en varning till mänskligheten: respektera ny teknologi. Går det illa är det svårt att backa bandet.

Jag kan också rekommendera dessa böcker av Michael Crichton:

The Andromeda Strain (1969)
Binary (1972, publicerad under pseudonymen John Lange)
The Terminal Man (1972)
Sphere (1987)

Skicka en kommentar

0 Kommentarer